Torsdagen den 12 november genomfördes Divercitys slutkonferens. Intresset var mycket stort, 130 personer hade anmält sig. Ylva Sandström från Föreningen för Byggemenskaper sammanfattar dagen.

Programmet och dagen flöt på, på ett bra sätt och man kunde känna energin och glädjen hos deltagarna. Konferensen genomfördes helt digitalt och tack vare Lina Heldmark och Ingrid Westerfors på Coompanion, fungerade ”zoomningen” oväntat bra med så många deltagare.

Värd för dagen var Joachim Widerstedt, projektledare för Divercity. Moderatorer var John Helmfridsson, ordförande för Föreningen för Byggemenskaper, och Karin Kjellson, medgrundare av arkitektkontoret Theory Into Practice som är en av parterna i Divercity.

20 olika parter har samverkat i Divercity. Under de år som projektet pågått har intresset ökat för att kunna bygga och bo på med större egen påverkan och medverkan. Konferensen visade på bredden och mångfalden i den rörelse som är igång. Divercity visar sig vara ett bra namn, det betyder just mångfald.    

Eventet den 12 november var ett slut på utvecklingsarbetet i Divercity, men som någon sa - ”det här är ju början på fortsättningen”. Några av de organisationer som ligger bakom projektet går nu vidare med att hitta former och finansiering för fortsättningen. 

Och tiden är mogen för en uppväxling. 

VAD HAR DIVERCITYS UTVECKLINGSARBETE LETT FRAM TILL? 

Under konferensen presenterades resultaten i stora drag. Detta är en summering av olika framföranden, presentationerna som visades under konferensen finns på hemsidan, liksom de rapporter som nämndes. Konferensen filmades och en ihopklippt version kommer läggas upp på hemsidan. 

Programmet var uppdelat i tre olika sessioner som följer Divercitys projektarbete samt en fjärde session som handlade om framtiden:

• Byggemenskaperna

• Kommunerna

• Juridik och finansiering

• Vägen framåt

Det gemensamma programmet innehöll också några panelsamtal och däremellan diskuterade deltagarna i digitala breakout rooms. Det fungerade oväntat bra. Många som varit aktiva i Divercity kom till tals. 

Byggemenskaperna

Vilka är hindren i byggemenskapernas processer och vilket stöd behöver de för att gå i mål med sina projekt? För att få mer kunskap om detta gjorde Nils Söderlund och Maria Block, båda arkitekter, djupintervjuer med sju byggemenskaper. Nils Söderlund Arkitekter är en av parterna i Divercity. De sju exemplen representerar bredden av olika projekt i hela landet och handlar om ”divercity”.

Rekobyn i Röstånga ligger i Svalövs kommun i nordvästra Skåne. Sara Ericsson är arkitekt och numera också projektledare. Rekobyn handlar om landsbygdsutveckling i bred bemärkelse. Utvecklingsprocessen är organiserad i ett svb-bolag (aktiebolag med särskild vinstbegränsning). F.n. finns 67 hushåll som intressenter, men man vill bli fler. Behovet av nya bostäder är stort, mellan 35-45 st. Snart är detaljplanen klar, en milstolpe för att komma vidare. Svalövs kommun är idag positiv och stödjer  händelseutvecklingen.

Röda Oasen ligger i Sege Park i Malmö. Där låg tidigare ett mentalsjukhus, idag är det ett område för stadsdelsutveckling. Flera av de f.d. sjukhusbyggnaderna kommer användas för bostadsändamål, en av dem kommer byggas om till ett kollektivhus för Röda Oasen. Ludvik Haav ingår i den mindre grupp som drog igång projektet och förtydligade förutsättningarna. Man har bildat en bostadsrättsförening och öppnat upp för fler medlemmar, just nu är antalet ca 40. Huset kommer få ett 15-tal lägenheter och flera gemensamma utrymmen. Ombyggnaden kommer ske med ett visst självbyggeri. Ett par lägenheter kommer hyras ut med hyresrätt, till studenter. Byggnadsarbetena går igång under 2021. 

Gården i Uppsala hade byggstart i oktober. Projektet har 35 lägenheter och byggs i utvecklingsstadsdelen Rosendal i Uppsala. Det blir en blandning av bostadsrätter och hyresrätter. Katja Jahn berättade att Gårdens resa började med att ett gäng grannar lärde känna varandra för att de umgicks på en bostadsgård. Samvaron skapade en sammansvetsad grupp, en viktig förutsättning för att bygga ett hus tillsammans. Uppsala stads politiska beslut att ge stöd till byggemenskaper är en annan viktig förutsättning. Stödet från en duktig projektlots är ytterligare en viktig förutsättning, ”annars hade det inte gått”. Idag är alla lägenheter tecknade och det finns dessutom en kö. 

Boverkets stöd till byggemenskaper har varit väsentligt för byggemenskaper, både Röda Oasen och Gården har fått detta stöd. Innan årets slut kommer sannolikt åtta ekonomiska föreningar ha fått stöd till sina projekt och då är ramen på 3 Mkr slut.  Stödet kommer finnas även 2021.  Pengarna har till största delen gått till att finansiera projektlotsar. 

Projektlotsar har stor betydelse för kunskapsstöd till byggemenskaper. Att få fram en grupp lotsar var därför en viktig del av projektet Divercity. Staffan Schartner, arkitekt på omniplan, en av parterna i Divercity, höll ihop den första utbildningen för projektlotsar. Den innehåller bl.a. kunskap om entreprenadjuridik, fastighetsekonomi, medlemsavtal och upplåtelseformer. Utbildningen pågick två x två dagar. Staffan anser att den blev lite väl koncentrerad. Det finns planer på att bilda ett nätverk för projektlotsarna.

Kommunerna

Ulrika Hägred, utredare och expert på Boverket, inledde sessionen om kommunerna. Boverket är en av parterna i Divercity. Ulrika framhöll att det handlar om en bostadsförsörjningsfråga och det gjorde senare också Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKR (Sveriges kommuner och regioner) Byggemenskaper matchar en efterfrågan som ingen annan aktör på marknaden möter, de möjliggör bostadsprojekt på svagare marknader, de skapar bra sammanhang i boendet och boendekostnaderna hålls nere. 

Tinna Harling, Röd Arkitektur AB, och Katarina Carlsson, Platskultur, är båda planarkitekter. De har jobbat med ett tiotal kommuner i projektet, några större men de flesta mindre. Röd Arkitektur är en av parterna i Divercity. De sammanfattar resultatet av arbetet med att man skapat en ”verktygslåda”. I den ingår många av de processer och insatser som kommuner arbetar efter och med, men de behöver tillämpas på ett mer medvetet sätt när det gäller olika typer av byggemenskapsprojekt. Ett konkret exempel är att använda tomträtt i byggskedet, dvs att en fastighetsägare hyr marken av kommunen. Tomträtt används sällan idag, men kan vara avgörande för byggemenskaper. Kommunerna måste också vara villiga att skjuta på betalningen för marken, byggemenskaperna har pengar att köpa marken senare, när lånet är placerat. Verktygslådan kommer också innehålla ett pedagogiskt stöd om hur man arbetar med workshops, en viktig metod för att engagera deltagare och få medverkan. Utbildning är väsentligt, inte endast för kommunernas egna medarbetare utan också för lokala arkitekter och konsulter de samarbetar med. En årlig konferens kan ge inspiration och erfarenhetsutbyte för kommunerna. Filmer om exempel och arbetsmetoder kommer finnas på webbportalen Bygg & Bo Ihop.

Juridik och finansiering

Arbetspaketet om juridik och finansiering är omfattande och innehåller helt olika delar.  

Coompanion är en av parterna i Divercity. Coompanion har haft en central roll för att utveckla formerna för rådgivning och kunskapsstöd om finansiering, upplåtelseformer och annan juridik till grupper som vill starta byggemenskaper. 25 byggrupper i 11 regioner har fått sådant stöd under projekttiden. Ingrid Westerfors, rådgivare på Companion, Eva Ternegren, rådgivare och Louise Lendefors, jurist, berättade om arbetet. På Divercitys hemsida finns nu flera mallar och guider. Louise framhöll att juridisk rådgivning inte går att göra efter mallar, men de flesta juridiska frågor brukar gå att lösa.   

Jan Rydén är forskningsingenjör på KTH, en av parterna i Divercity. Han har undersökt finansieringsmöjligheterna för byggemenskaper, och har definierat fem olika spår, beroende på typ av projekt.  Microfonden skulle kunna få möjligheter att ge större finansiering till de mindre projekten än vad som är fallet idag. När det gäller de större tagen finns en idé om en fond, finansierad av sociala obligationer. Idag verkar den möjlig att realisera, om man lyssnar till konferensens sista talare. 

Vittnesmålen är många om svårigheterna att få finansiering för mindre bostadsprojekt som ligger utanför lokala bostadsmarknader med tillväxt. Problemet är känt sen länge och gäller inte alls endast för byggemenskaper. Det spelar inte heller alltid någon roll vilken marknad det är fråga om. Katja Jahn från Gården i Uppsala exemplifierade detta. De kontaktade alla möjliga banker om finansiering för projektet, alla sa ungefär att ”detta är intressant men…”.  Ekobanken har beslutat att ge finansiering.

Vid ett tidigare tillfälle under dagen framförde Peter Ekelund att EUs regelverk tolkas alltför försiktigt i Sverige när det gäller vad kommuner och andra offentliga organ kan och får göra för att bygga bostäder på svaga bostadsmarknader.  

FRAMTIDEN

RISE (Research Institutes of Sweden) är ett statligt forskningsinstitut och en parterna i Divercity. Pia Westford är forskare och har undersökt byggemenskapers samhällsroll. Hon pekar ut tre perspektiv för sådana projekt:

• Kooperativt byggande ses som en tredje sektor vid sidan av staten och marknaden. Legitimiteten uppstår genom autonomi och demokratisk medverkan

• Byggemenskaper ses som en icke-spekulativ aktör på kommersiella marknader. Legitimiteten uppstår genom ett komplementärt utbud

• Byggemenskaper ges en instrumentell roll som statens och kommunens verktyg. Legitimiteten uppnås genom kollektiva värden och bidragen för att nå offentliga hållbarhetsmål

Ny webb: Bygg & Bo Ihop

På Divercitys slutkonferens var det premiärvisning för Bygg & Bo Ihop, Sveriges nya digitala samlingsplats för bygg- och bogemenskaper.  Portalen är en stor satsning och ett väsentligt resultat av Divercity. Vad ligger bakom? Det finns flera anledningar: 

• Åtskilliga bygg- och boprojekt av olika slag är på gång i landet – men de syns inte

• Det finns en hel del kunskap, men den är ostrukturerad och svårtillgänglig

• Hur kommer en byggemenskap igång och hur ser processen ut? Idag svårt att ta sig igenom processen

• Byggrupper, bosökare, arkitektföretag, projektlotsar m.fl aktörer har svårt att hitta varandra

• Erfarenheter från olika projekt, som ger kunskap och inspiration, sprids inte tillräckligt

Utvecklingsarbete har gjorts av Erik Berg, arkitekt, och Åsa Isacson, arkitekt tillika programmerare. En referensgrupp har bistått och påverkat hur portalen är uppbyggd. Det tekniska bygget görs av ett konsultföretag i Växjö. 

Erik och Åsa visade portalen i beta-versionen, som ska testas av en grupp personer som representerar de framtida användarna. Buggar ska rättas till, innan portalen blir publik om några månader. Den kunskap som idag ligger på Divercitys hemsida kommer flyttas över till portalen. 

På konferensen kunde endast en liten del av Bygg & Bo Ihop förmedlas. Ett stort och viktigt jobb har gjorts, nu börjar fortsättningen. 

En socialt hållbar bostadsförsörjning – finns det förutsättningar för en icke-spekulativ bostadsmarknad?

Anförande av Karolina Skog, riksdagsledamot, ekonomisk-politisk talesperson Miljöpartiet och särskild utredare social bostadspolitik. Utredningen tillsattes våren 2020. En av uppgifterna är att analysera villkoren för den icke-spekulativa bostadsmarknaden i Sverige och hur den sektorn kan öka. Karolina Skog framhöll att sektorn är väldigt liten i Sverige. Utredningen får beskriva vad staten kan göra för att främja projekt med tillsammansägande. Betänkandet ska lämnas i november 2021. Utredningsdirektiven finns under denna länk. 

Vad kan Sverige lära av andra länder?

Det finns en hel del inspiration och kunskap att hämta från händelseutvecklingen i flera europeiska länder. Kerstin Kärnekull är arkitekt och har god internationell utblick och bra kontakter. Hon har undersökt hur fyra olika länder i Europa arbetar med sociala och kooperativa bygg- och boprojekt;  Belgien, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.  Det finns en rapport om varje land, på Divercitys hemsida. I dessa länder ökar organisering och samarbete inom den tredje sektorn. Här är några exempel från respektive land. 

• Samenhuizen Academy i Belgien är en mötesplats för människor som vill skapa bygg-och bogemenskaper. Organisationen började som ett nätverk men har nu anställda som kan hjälpa till med organisationen av projekten och ge råd om juridik, m.m. Akademin har samarbetsavtal med ett 40-tal kommuner.

• I Frankrike finns många olika projekt med bygg- och bogemenskaper. År 2013 bildades en organisation för att påverka lagstiftningen, den kallas kort och gott kallas för Le Mouvement.

• I England finns blandade upplåtelseformer i cohousing, och en stark rörelse, och stöd, för projekt med självbyggeri. Det finns hemsidor, processbeskrivningar och handledningar.

• I Nederländerna finns startbidrag till byggrupper, det finns också ett bidrag så att projekt som fler har råd att flytta till och bo i, kan genomföras. Det finns också ett nätverk av lokala främjarhubbar.

En bred kooperativ byggrörelse – nu går vi samman och växlar upp

Under konferensen blev det allt tydligare att marken verkar vara förberedd för en social och kooperativ rörelse för byggande och boende. Flera centrala aktörer hade bjudits in till ett samtal, där behovet av en tredje sektor för byggande och boende underströks.  

• Ulrika Hägred, Boverket

• Jan-Ove Östbrink, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner)

• Ola Nylander, professor och chef för CBA, Centrum för boendets arkitektur, Chalmers.

• Kristoffer Lühti, styrelseordförande för Ekobanken

• Tinna Harling, Egnahemsfabriken

• Peter Ekelund, styrelseledamot Hela Sverige Ska Leva (HSSL)

• Gordon Hahn, ordförande för Coompanion Sverige

Moderator var John Helmfridsson, ordförande för Föreningen för Byggemenskaper. Här är inpass från deltagarna:

Peter Ekelund berättade att det finns ca 5000 grupper inom HSSL, ”bostadsfrågorna är nu de viktigaste!”  Ett känt och mångårigt problem är att de flesta vanliga byggherrar inte vill bygga på landsbygderna, eller andra mindre marknader.  Det blir gradvis fler exempel på att människor på dessa orter organiserar sig, och det visar sig att ”samhandling lönar sig, då kommer man nån vart”.  

Jan-Ove Östbrink framhöll att det behövs ett mer varierat utbud av bostäder. ”Det kooperativa byggandet har en lång historia i Sverige. Kooperation betyder att bostadskonsumenten är med och styr”. Jan-Ove påpekade att SBAB Bank, som är statligt ägd, är en finansiell aktör som bör få ett breddat uppdrag. Jan-Ove sitter i styrelsen för SBO, Statens Bostadsomvandling, en mycket liten statligt finansierad organisation, som främst renoverar befintligt bestånd på mycket svaga lokala bostadsmarknader. ”Ca en tredjedel av Sveriges kommuner har sådana förhållanden.  Vi har mycket att lära av hur SBO arbetar”.

Kristoffer Lühti ser att vi idag håller på och ändrar värderingar och synsätt på riktigt: ”Byggprojekten ska ge avkastning och vinst, men det ska vara anständiga nivåer och konsumenten ska få behålla mer för sig själv och för sina gemensamma projekt. SBAB kan få en roll att kicka igång en sådan finansiering.  Det behövs inte fler bolån på burk”. 

Gordon Hahn, tyckte det varit en mycket bra dag. Han berättade att flera motioner om kooperativt byggande har lämnats till Riksdagen. ”En starkare rörelse för socialt och kooperativt byggande är väsentlig och Coompanion vill vara en aktiv del av en bredare rörelse för detta”.  

Ola Nylander representerade svensk bostadsforskning. På frågan om ”Vilken roll kan akademin ha?” svarade han att ”Vi är med, vi har lärare och forskare som kan följa detta”. Att samla och sprida kunskap är värdefullt för utvecklingen.

Ulrika Hägred tror starkt på att de mindre allmännyttiga bostadsföretagen är en samarbetspartner för socialt och kooperativt byggande.  

Tinna Harling tycker att vokabulären behöver ändras för det byggande vi diskuterar: ”Fastighetsmarknad känns inte särskilt rätt”. 

Kooperativt och idéburet som nödvändig del av en inkluderande marknadsekonomi

Sophie Nachemsson-Ekwall är doktor i ekonomi och forskare knuten till Handelshögskolan. Hon tyckte att konferensdagen hade varit mycket bra. Hon framhöll att den idéburna och kooperativa sektorn i Sverige är svag och oorganiserad.  ”Det behövs mer ekonomisk demokrati, detta är inte socialisering och inte heller höger eller vänster. Tillsammansägande fungerar”.

Det behövs mer av inhemskt långsiktigt kapital och det offentliga har en roll att spela i lösningen, genom att 

• skapa förutsättningar för en social och finansiell infrastruktur och

• ge stöd till arbetet som är på gång med hur socialt kapital kan värderas.

Agenda 2030 ger kraft till den utvecklingen. Sophie uppmanade till att kolla Kommuninvests ramverk för sociala investeringar. Den här organisationen finansierar många lån i kommunsektorn och har tagit fram riktlinjer som fler kan använda i sin verksamhet. 

Sophies forskning visar att tillsammansägande fungerar, det bygger på delaktighet, lokal förankring och långsiktighet. Dessa företag är lika lönsamma som privata företag och har en hög produktivitet. Hon bidrar gärna med en forskningsinsats i ett fortsatt utvecklingsprojekt om socialt och kooperativt byggande och boutveckling.    

Under fliken Publikationer & Media finns alla presentationer och flertalet rapporter från dagen.

Kerstin Kärnekull och Jan Rydén har sammanställt den fjärde och sista rapporten i projektets omvärldsbevakning: Nederländerna. Innehållet bygger på rapporter och litteraturstudier men också på studiebesök i kollektiva boendeformer vid olika tillfällen från 1990 och framåt. I rapporten finns också material från studiebesök i två städer som satsat på självbyggeri i olika former under 2000-talet, Amsterdam och Almere. 

Läs rapporten.

Vi skriver själva historien - socialt byggande och lokal ortsutveckling genom samling av platsens resurser och gemensamma utmaningar. En film om en annan framtid om våra tusentals mindre landsbygdsorter som finns överallt. I filmen möter ni Erik Berg och Peter Eklund.

Exempel på lokal utveckling. Bilder från filmen.

Peter Eklund och Rocco Gustafsson i organisationen Hela Sverige ska leva Sörmland, har publicerat en debattartikel i Eskilstunakuriren den 16 oktober. En lokalt anpassad liknande artikel var inne i SN- södermanlands Nyheter den 22 oktober. Peter Eklund är även engagerad i Föreningen för byggemenskaper.

Satsa på byggemenskaper för att öka landsbygdens boende

SVERIGE 16 OKTOBER 2020

För att förverkliga ett socialt och hållbart samhälle behöver planering och byggnation börja utgå från människors behov. Det industriella storskaliga vägvalet som har varit rådande de senaste 60 åren måste kompletteras med ett mer socialt och småskalig byggrörelse. Där de blivande boende blir direkta beställare i byggprocessen. 

I dag pågår en internationell rörelse i riktning mot en breddad delaktighet i planering och byggnation – ett ”socialt byggande”. En del i detta är projektformen byggemenskaper som är vanligt förekommande i Tyskland och som sakta håller på att slå igenom i Sverige, nu med ett 30-tal aktuella projekt. 

Ofta resulterar byggemenskapsprojekt i bostadsrätter eller äganderätter, men många som intresserar sig för detta sätt att gå samman som beställare av ett byggprojekt längtar varken efter att äga lägenheterna eller dra på sig stora banklån. Vad man eftersöker är att kunna påverka sitt boende mer, delta i dess utformning, ibland med gemensamma ytor, personligt utformade lägenheter med ett kvalitativt boende. 

Hela Sverige ska leva har konstaterat att det akut behöver byggas omkring 10–30 nya bostäder i 1 500 av landets småorter, totalt cirka 50 000 nya bostäder. Bristen på bostäder är landsbygdens viktigaste utvecklingsfråga. Inte minst för den äldre generationen som har behov av nya boendealternativ ute på landsbygden. I Sörmland är Stavsjö, Österåker och Lagnöbo föregångare i denna utveckling.

Vi menar att kommunerna både kan och måste spela en större roll i omstöpningen av byggprocessen i riktning mot ett socialt hållbart byggande. Vi vill väcka tanken, att bilda ett nytt allmännyttigt bolag i regionen– låt oss kalla det ”Byggemenskapsbolaget” – som har som enda uppgift att ta emot och lotsa byggemenskaper.

Som beställarpartner och stöd till byggemenskaper kan bolaget genomföra bostadsprojekt runt om i Norra Sörmland. Gissningsvis kommer de flesta husen som tillkommer genom dessa lokalt drivet samhällsbyggande att bestå av 10-50 lägenheter. Detta skapar variation och delaktighet i våra småorter och städer. Utvecklar långsiktiga värden med stöd av lokala behov och resurser och skapar fler uppdrag till små lokala byggentreprenörer. Vinnarna finns på landsbygden, såväl som i staden.

Sörmland står i dag på randen till en ny tid. Vi måste realisera hållbara livsmiljöer genom att driva fram en omställning mot ett samhälle i samklang med naturen, utveckla platser med fokus på dem som lever där och deras relationer och att skapa robusta samhällen med god förmåga att klara utmaningar.
 

Peter Eklund
Rocco Gustafsson
Hela Sverige ska leva Sörmland

TA DEL AV RESULTATEN FRÅN DIVERCITY – BYGGEMENSKAPER FÖR MÅNGFALD

Projektets stora slutkonferens går av stapeln den 12 november 2020. Resultat och erfarenheter presenteras under dagen, därefter digitalt mingel och eftersnack!

OBS! ÄNDRING! På grund av allmänna råd kommer konferensen bli heldigital.

Om du är intresserad av bostadsbyggande som drivs av människor, av behov och av idéer så är detta ett tillfälle att boka in i kalendern!

Hålltider för dagen:

kl 8.30 Programstart – presentationsrundor och digitalt mingel

kl 9-10 SESSION 1 – BYGGEMENSKAPERNA

• Erfarenheter från Byggemenskapen Gården i Uppsala, R:ekobyn Röstånga och Röda Oasen i Malmö. Nils Söderlund & Maria Block leder samtalet.

• Projektlotsar - nu även i Sverige. Staffan Schartner, partner omniplan

kl 10-10.30 kaffepaus / digitala breakoutrooms

kl 10.30-11.30 SESSION 2 – KOMMUNERNA

• Vilka mervärden kan byggemenskaper ge ur ett kommunalt perspektiv? Ulrika Hägred, expert Boverket.

• Kunskapspaket till kommuner. Tinna Harling & Katarina Carlsson

• Kommunpanel med representanter från Uppsala, Orust och Stockholm. Svante Guterstam, Uppsala kommun, Klara Sjögren-Holzt, Orust kommun, Karin Ahlzén, Stockholms stad samt Pia Westford, RISE

kl 11.30-13 lunch / digitala breakoutrooms

kl 13-14 SESSION 3 – JURIDIK & FINANSIERING

• Ekobanken och Mikrofonden, byggemenskapen Villa Mälarhöjden, Stockholm. Kristoffer Lüthi, styrelseordförande Ekobanken

• Form Follows Finance. Jan Rydén, forskningsingenjör KTH

• Panel: Vilka stöd och verktyg behövs för byggemenskaper? Juridik, upplåtelseformer, lagstiftning. Olle Alexandersson, Älvarum Byggemenskap ek.för., Louise Lendefors, Coompanion, Eva Ternegren, Coompanion, Peter Eklund, Hela Sverige Ska Leva

kl 14-14.30 kaffepaus / digitala breakoutrooms

kl 14.30-16 SESSION 4 – VÄGEN FRAMÅT

• Vad kan Sverige lära av andra länder? Kerstin Kärnekull

• Bygg & Bo Ihop. Premiärvisning av Sveriges nya digitala samlingsplats och kunskapsforum för bygg- och bogemenskaper

• En socialt hållbar bostadsförsörjning – finns det förutsättningar för en icke-spekulativ bostadsmarknad? Karolina Skog, riksdagsledamot, ekonomisk-politisk talesperson Miljöpartiet och särskild utredare social bostadspolitik

• En bred kooperativ byggrörelse - nu går vi samman och växlar upp. John Helmfridsson, ordförande Föreningen för Byggemenskaper, leder samtalet med Ola Nylander, CBA, Ulrika Hägred, Boverket, Peter Eklund, Hela Sverige Ska Leva, Kristoffer Lüthi, Ekobanken, Tinna Harling, Egnahemsfabriken, Gordon Hahn, ordf. Coompanion, Jan Ove Östbrink, SKR

• Kooperativ och idéburet som nödvändig del av en inkluderande marknadsekonomi. Sophie Nachemson-Ekwall, forskare Handelshögskolan Center for Sustainability Research och rådgivare till Global Utmaning

kl 16-17 digitalt mingel

Värd: Joachim Widerstedt, projektledare för DiverCity och ordförande Föreningen för byggemenskaper verksamhet i Sverige AB 

Moderatorer: Karin Kjellson, medgrundare Theory Into Practice och koordinator för DiverCity samt John Helmfridsson, ordförande Föreningen för Byggemenskaper

Digitala värdar: Ingrid Westerfors, Coompanion Göteborg och Lina Heldmark, Coompanion Uppsala

Länk till anmälan.

Varmt välkommen!

Tisdagen den 19/10 pratade Katarina Carlsson, Tinna Harling och Ludvig Haav från Röda oasen i Malmö om bygg-och bogemenskaper ur olika perspektiv. Det var Nätverket Arkitekter i Skåne nordväst som bjöd in till en N A i S -bar på Pixla Piren i Helsingborg. Kvällen filmades av John Areblad från Kancasfilm för projektet DiverCity. På plats var arkitekter från nordvästra Skåne och även Viktoria Buskqvist från Boverket. Tack alla som kom och lyssnade!

Tinna Harling
Arkitekt SAR/MSA Röd Arkitektur AB

Ny rapport finns nu publicerad!

Intressant läsning med goda exempel från Storbritannien. Författare är Kerstin Kärnekull.

“Under intervjuprocessen frågade vi intressenter om hur deras drömbild av utvecklingen ser ut. Svaren pekade ut smidiga kommunala processer och färdiga lämpliga tomter, tydliga långsiktiga politiska mål anpassade för alla aktörer oavsett storlek, strömlinjeformad utbildning och lätt finansiering. Men framför allt målade svaren upp ett samhälle som präglas av mångfald, samskapande och civilt engagemang – både inom och utanför byggsektorn.”

Förslag på vägar framåt:

1. Skapa vetenskapligt grundad förståelse för värdet av byggemenskaper. Mät olika värdekategorier.

2. Satsa på riktad kommunikation av värde. Justera efter mottagare.

3. Diskutera, på en kommunal nivå, med representanter från olika delar och externa intressenter, på vilket sätt just er kommun bäst stödjer byggemenskaper, utifrån era unika förutsättningar. Exempelvis i policylabb-format.

4. Skapa partnerskap och utbyte av erfarenhet med andra kooperativa utvecklingar såsom energigemenskaper.

5. Diversifiera byggemenskapsprojekt för att underlätta finansiering och attrahera stödet från andra delar av kommunen, exempelvis genom att inkludera småföretagandet, flexibla kontorsplatser och tillfälligt boende.

Läs hela rapporten här.

Stort tack till Elena Talalasova och Haben Tekie på RISE (Research Institutes of Sweden) samt till medverkande intressenter Svante Guterstam, Tinna Harling, Lukas Memborn, Ingrid Westerfors med flera.

Studien kan sammanfattas i följande rekommendationer till kommunala riktlinjer för markanvisningar:

Ta ställning till samhällsvärdet av byggemenskaper!

• Kommunen kan ta ställning till varför den vill anvisa mark till byggemenskaper. Det finns skäl att tydligare uppmärksamma samhällsvärdet av byggemenskapernas autonomi och demokratiska medverkan, vid sidan av andra värden.

• Det finns behov av att utveckla metoderna för att bedöma samhällsvärdet av byggemenskaper. Det kan även röra metoder för bedömning av troligheten att en aktör fullföljer sina förslag.

• På lång sikt är det svårt att förhindra att ursprungliga ambitioner i byggemenskaperna, som legat till grund för kommunens utvärdering, förändras. Det finns skäl att även ta ställning till dessa långsiktiga perspektiv.

Utveckla arbetsformerna!

• Anbudstävling och jämförelseförfaranden med fast pris på marken samt beredskap med små tomter och enkla detaljplaner kan användas hos fler kommuner.

• Möjligheten till tomträtt kan utvecklas och anpassas till byggemenskaper.

• För att få genomlysta beslut om markanvisningar och acceptans för besluten, kan det vara lämpligt att låta en jury med intressenter från flera olika nämnder och vid behov externa experter bedöma anbuden.

• Grunderna för tidigare beslut om upplåtelse eller överlåtelse av mark bör vara transparenta och kan göras tillgängliga t.ex. genom en hänvisning i riktlinjerna.

• Det finns behov av att tydligare samordna riktlinjer för markanvisningar med riktlinjer och ekonomiska incitament inom andra policyområden, i synnerhet bostadsförsörjning och stadsplanering. Riktlinjerna kan tydliggöra hur kommunen avser att tillgodose plan- och bygglagens krav på att främja konkurrens i markanvändningsplanerna.

Tydliggör stödet till byggemenskaper och andra byggherrar!

• Riktlinjerna kan tydligare visa hur olika byggherrar kan finna vägledning och stöd. Att upprätta ett intressentregister kan stödja matchningen mellan byggherrar och markägare. Olika riktlinjer för överlåtelse och upplåtelse av kommunal mark samt exploatering av privat mark kan med fördel presenteras på samma ställe.

Läs hela rapporten här.

Varmt tack till Pia Westford som gjort ett värdefullt arbete med denna sammanställning och analys.

Jan Rydén, forskningsingenjör på KTH, har inom projektet skrivit och publicerat en artikel i tidskriften PLAN. PLAN ger ut av Föreningen för samhällsplanering (FFS), en yrkesideell förening som arbetar för att sprida kunskap och väcka debatt om samhällsplaneringens mål och medel. Artikeln finns ännu inte publicerad digitalt.

Nordregio, Breaking the downward spiral: Improving rural housing markets in the Nordic Region. Policy brief 2020:4.

“Housing issues usually play a major role in urban studies, but are often overlooked as a factor in rural development. This policy brief explores aspects of the dynamics of the ‘frozen’ rural housing market in the Nordic Region, with a specific focus on the role of financing, the part played by municipalities and the potential benefits of a larger rental market. Housing is generally seen as a human right, a consumable that serves as the framework for our lives. However, at the same time, real estate is a financial commodity on the market. In many rural areas, the market value of houses is low – often considerably below the cost of construction. In consequence, it is very difficult to obtain loans to build or buy. This ‘freezes’ the market and has a strong impact on rural development overall, in effect acting as a boost to the trend towards urbanisation and the depopulation of rural areas. We will explore ways to counteract this dynamic.”

Tack till Jonas Lagander, Coompanion Östergötland, för tipset!

Så här ser programmet ut för projektlotsutbildningen, kurstillfälle 2. Presentationer kommer senare finnas tillgängliga under Publikationer & Media. Redan nu kan du ta del av presentationer från kurstillfälle 1:

MATERIAL FRÅN LOTSUTBILDNING - DAG 1

Lotsutbildning introduktion. Staffan Schartner

Arkitektur & Byggemenskaper. Maria Block

En annan väg. Historisk och geografisk utblick. Kerstin Kärnekull

Gruppdynamik. Bernard le Roux

Projektsteuerung im Bauwesen. Axel Köpsell

MATERIAL FRÅN LOTSUTBILDNING - DAG 2

Byggprocessen. Staffan Schartner

Entreprenadjuridik. Hedvig Cassne Lagrell

Projektriskhantering. Louise Abrahamsson

Välkommen att delta digitalt. Använd denna Zoom-länk

Ladda ner programmet

Pia Westford, forskare på RISE, har utarbetat förslag till riktlinjer för markanvisningar till stöd för byggemenskaper. Syftet med forskningen, som utförts på uppdrag av projektet DiverCity, har varit att undersöka möjligheter och hinder för byggemenskaper i kommunala riktlinjer för markanvisningar samt att föreslå policyförändringar. Målet är att riktlinjer i framtiden ska möjliggöra byggemenskaper på ett tydligare sätt. Utvärdering av kommunala riktlinjer har gjorts i Örebro, Uppsala, Stockholm, Linköping samt Malmö (remissversion).

Studiens resultat

• Riktlinjer för markanvisningar tyder på att markanvisningar i sin helhet inte ger stöd för byggemenskaper. En preliminär bedömning är att det främst har sin orsak i kommunernas utgångspunkter och arbetsformer och delvis i otydlighet i dokumentens utformning.

• Byggemenskaper ges främst legitimitet genom den instrumentella rollen att uppfylla kommunala hållbarhetsmål. Den samhällsroll som definierar kooperativa byggherrar - autonomi och demokratisk medverkan - är förhållandevis osynlig i de kommunala riktlinjerna (utom i Malmö) och även i gruppdiskussionerna.

• Tydlighet i målformuleringar och koppling till olika utvärderingskriterier. Alla har mål för ökad konkurrens. I mål för miljön, stadsbyggandet och bostadsförsörjningen framträder tydliga skillnader. Örebro ställer t.ex. krav på byggherren att bygga bostäder med överkomliga hyror.

• En utbredd användning av anbudstävling och jämförelseförfaranden för överlåtelser av mark kan tyda på att metoderna för överlåtelse i sig inte är ett stort hinder. Det framgår dock inte i vilken omfattning olika metoder används.

• Tre kommuner använder endast fast pris för överlåtelser, Örebro uttalar särskilt att de vill motverka markspekulation. Linköping använder pris efter anbud.

• Markanvisning sker före detaljplanearbetet i Stockholm, Uppsala och troligtvis även i Örebro. Processen kan alltså eventuellt vara en barriär för BG i dessa kommuner.

• Krav och kriterier som innebär att byggherren förväntas ha tidigare erfarenhet finns i tre av kommunerna (en otydlig kring krav) och innebär ett uppenbart hinder för BG.

• Malmö skiljer sig från övriga kommuner genom att peka ut BG som byggherre och skapar möjligheter för dem i mål och kriterier, i kraven på aktörerna, i anvisningsmetoderna, i erbjudandet att välja mellan köp och tomträtt och i prissättning och betalningskrav i samband med markköp. Malmö har tagit ställning till att ”medborgargrunden” är det viktigaste skälet till att bana väg för byggemenskaper.

Policyrekommendationer

• Kommunen kan tydligt ta ställning till varför den vill anvisa mark till byggemenskaper, och hur den ser på värdet av byggemenskapernas autonomi och demokratiska medverkan.

• Användning av anbudstävling och jämförelseförfaranden med fast pris på marken samt beredskap med små tomter och enkla detaljplaner kan utvecklas hos fler kommuner.

• Samordna riktlinjer för markanvisningar med riktlinjer inom andra policyområden, i synnerhet bostadsförsörjning och stadsplanering. Om t.ex. tomträtt behandlas i något annat dokument än i riktlinjerna för markanvisning kan riktlinjerna hänvisa till detta.

• Möjligheten till tomträtt kan utvecklas och anpassas till byggemenskaper.

• För att få genomlysta beslut om markanvisningar och acceptans för besluten, kan det vara lämpligt att låta en jury med intressenter från flera olika nämnder och vid behov externa experter bedöma anbuden.

• Riktlinjerna kan tydligare visa hur byggherrar hittar fram till vägledning och stöd. Att upprätta ett intressentregister kan stödja matchningen mellan byggherrar och markägare.

• Det finns behov av att utveckla metoderna för att bedöma samhällsvärdet av de olika kvaliteter som byggemenskaper kan bidra med. Det kan även röra metoder för bedömning av trovärdigheten att en aktör fullföljer sina förslag.

• På lång sikt, i samband med att nya invånare övertar bostäder och lokaler, är det svårt att förhindra att ursprungliga ambitioner i byggemenskaperna förändras. Det finns skäl för kommuner att ta ställning till dessa långsiktiga perspektiv.

Byggemenskapers samhällsroll - tre perspektiv

• Kooperativt byggande ses som en tredje sektor vid sidan av staten och marknaden. Legitimitet genom autonomi och demokratisk medverkan.

• BG ses som en icke-spekulativ aktör på kommersiella marknader. Legitimitet genom komplementärt utbud.

• BG ges en instrumentell roll som statens eller kommunens verktyg. Legitimitet genom kollektiva värden och bidrag till att nå offentliga hållbarhetsmål.

Ta del av Pia Westfords presentation från projektkonferensen den 17 september. Rapporten kommer publiceras i sin helhet efter färdigställande.

17 personer deltar i den pågående utbildningen för projektlotsar som genomförs inom projektet DiverCity. Staffan Schartner, som själv är projektlots i Sverige, har tagit fram kursprogrammet. Flera gästföreläsare deltog på kursens första dagar för att belysa olika aspekter av processen. Under Publikationer & Media Arbetspaket 4 samt nedan publiceras föreläsarnas presentationer:

MATERIAL FRÅN LOTSUTBILDNING - DAG 1

Lotsutbildning introduktion. Staffan Schartner

Arkitektur & Byggemenskaper. Maria Block

En annan väg. Historisk och geografisk utblick. Kerstin Kärnekull

Gruppdynamik. Bernard le Roux

Projektsteuerung im Bauwesen. Axel Köpsell

MATERIAL FRÅN LOTSUTBILDNING - DAG 2

Byggprocessen. Staffan Schartner

Entreprenadjuridik. Hedvig Cassne Lagrell

Projektriskhantering. Louise Abrahamsson

Den 17 september genomfördes en projektkonferens hos Coompanion Göteborg och på videolänk. Runt 40 personer deltog, varav hälften på länk. På förmiddagen rapporterade respektive arbetspaket pågående arbete. Inom arbetspaket 2, kommunala processer, presenterade RISE två genomförda rapporter. Två utredningssekreterare från den statliga utredningen “En socialt hållbar bostadsförsörjning” lyssnade in under förmiddagen och tog del av projektets resultat.

Under eftermiddagen blev det gemensamt arbete, dels med den kommande digitala portalen för bygg- och bogemenskaper i Sverige och dels en session om möjliga aktiviteter i Steg 3. Gruppen avslutade med att gå igenom en gemensamt framtagen bruttolista av “hinder & möjligheter” som efter bearbetning kommer publiceras och ingå i projektets slutrapportering.

En reflektion från projektledningens sida är att det nätverk av olika kompetenser som samverkar inom DiverCity kompletterar varandra väl och att digital samverkan i gemensamma dokument ger goda resultat. Vi ser även att videokonferenser fungerar bra och att vi genom detta kan nå fler deltagare i både interna och externa evenemang.

Tack alla projektparter för fint arbete och särskilt tack till Coompanion Göteborg som var värdar för projektkonferensen.

Studiebesök på Egnahemsfabriken på Tjörn

I anslutning till projektkonferensen anordnades även ett studiebesök på Egnahemsfabriken på Tjörn. Tinna Harling visade runt och presenterade verksamhetens arbete. Egnahemsfabriken arbetar bland annat med organiserat självbyggeri och “tillsammansbyggande” samt har utvecklat Kretsloppan, en app för begagnade byggdelar. Genom eget arbete och återvunnet byggmaterial är det möjligt att hålla mycket låga byggkostnader.

Under året har Maria Block och Nils Söderlund inom Arbetspaket 4 – byggruppers processer – intervjuat pågående byggemenskaper och sammanställt i en serie rapporter. Här publiceras fem av dem:

Rapport Röda Oasen Malmö

Rapport Hållkollbo Stockholm

Rapport Villa Mälarhöjden Stockholm

Rapport R:Ekobyn Röstånga

Rapport Gården

Informationsblad Mikrofonden Östergötland

Informationsbroschyr Mikrofonden Sverige

En träff om byggemenskaper och bättre boende i Näsum den 26 augusti 2020, arrangerad som en del i platsutvecklingsprojektet i Näsum av Näsums Byutveckling tillsammans med Föreningen för Byggemenskaper & projektet Divercity samt Coompanion Skåne.

Bakgrund

Ett antal personer bjöds in som en del i platsutvecklingsprojektet i Näsum för att en kväll diskutera framtida möjligheter för boende i Näsum. De som bjöds in var inbjudna därför att de arbetar med byggnation, finansierar byggnation, äger mark eller har visat intresse kring Näsum och behovet av bostäder.

Programmet i korthet

• Elin Daufeldt, ordförande i Näsums byutveckling hälsar välkommen.

• Information om pågående arbete i platsutveckling Näsum, Malin Wildt-Persson.

• Andra sätt att bo - inspiration från när och fjärran, inspirationsföreläsning av Kerstin Kärnekull, expert bostäder för äldre och medlem i Föreningen för byggemenskaper.

• Fika

• Byggemenskaper - vad är det och vad är poängen?

• Tinna Harling och Katarina Carlsson, arkitekter och medlemmar i Föreningen för byggemenskaper, förklarar och inspirerar. De berättar bl.a. om Egnahemsfabriken, ett exempel på ett fungerande socialt företag i byggbranschen.

• Vad kan projektet Divercity göra för att bidra till mångfald i orts- och landsbygdsutvecklingen?

• Utbyte av kunskap, erfarenheter och idéer – hur kan vi skapa förutsättningar i Näsumsbygden för byggemenskaper och andra bostadsformer utifrån platsens förutsättningar och behov, med hjälp av lokala aktörer, privatpersoner och föreningsliv? Workshopen leds av Tinna Harling & Katarina Carlsson. Läs sammanställningen här.

Efter att alla grupper satt upp sina idéer rangordnades idéerna med hjälp av färgade klistermärken. Foto: Katarina Carlsson.