DIVERCITY – Byggemenskaper för mångfald

I projektet DIVERCITY har över 20 organisationer samverkat för att bana väg för fler byggemenskaper i Sverige. Målet har varit att förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy och tjänster/verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.

En Byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Alla gruppers visioner bidrar till en diversitet och mångfald i utbudet av bostäder och livsmiljöer.

Byggemenskaper bidrar till hållbara, attraktiva städer och landsbygd:

• ger förbättrade möjligheter att bygga i hela landet

• lokal förankring och engagemang

• skapar lokala värden, ökad samhällsnytta och livskvalitet  

Problembeskrivning

Bostadsbyggande i Sverige beställs idag i huvudsak av två typer av projektutvecklande aktörer; kommersiella företag och kommunala bostadsbolag. De incitament som styr dessa aktörer medför att nyproduktionen av bostäder och bostadsmiljöer har väsentliga brister:

• Stora grupper saknar möjligheter att få tag i bostäder som möter deras behov och betalningsförmåga.

• Nya bostäder och bostadsmiljöer är likriktade, tråkiga och lider brist på innovationer där alternativa lösningar prövas.

• På svagare marknader utanför storstadsområdena byggs det för lite, trots ett stort bostadsbehov.

SOCIAL HÅLLBARHET

Sveriges efterkrigshistoria med det politiska målet allas rätt till en god bostad, verkställt i form av hyresrätter genom allmännyttan, har gjort Sverige till ett unikt land utan social housing. Samtidigt har bostadsbyggandet sedan 1990-talet helt styrts om till ett marknadsdrivet system. Såväl nybyggda bostads- som hyresrätter är ekonomiskt svåråtkomliga för exempelvis unga, nyanlända, seniorer och ensamstående kvinnor. Resultatet blir trångboddhet, inlåsningseffekter, ökande social polarisering mellan stadsdelar med olika lägen och bostadsbestånd samt förstärkt urbanisering. Problemen på bostadsmarknaden ger bieffekter i form av ökande skillnader i skolan, brist på lokal tillgång till service, ökande segregation, utflyttning från mindre orter etc.

BRISTER I BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN

255 av landets 290 kommuner bedömer att de har underskott på bostäder. Antalet har ökat med 72 kommuner de senaste två åren. På systemnivå berörs en majoritet av landets ca 4,5 miljoner hushåll, antingen genom stigande bopriser eller genom brist på bostadsbyggande där de bor.

Kommuner klarar inte bostadsförsörjningen, efterfrågan på bostäder möts inte och behovet av bostäder för många grupper kan inte tillgodoses. Därmed hämmas såväl kvarboende på orten som inflyttning, och möjligheten för företag att rekrytera arbetskraft.

Den ekonomiska utvecklingen på orten blir inte vad den hade kunnat bli. Hushållens aggregerade skulder som andel av inkomst, skuldkvoten, har ökat under de senaste 20 åren. Det utgör en sårbarhet för både enskilda hushåll och svensk ekonomi och medför problem för unga att flytta hemifrån, för seniorer att hitta en bättre anpassad bostad och för nyanlända att etablera sig.

Problembilden beskrivs i SOU 2017:108 Lån och garantier för fler bostäder: “Takten i bostadsbyggandet är högre än på mycket länge men inte överallt och inte för alla målgrupper. Det finns övergripande brister i bostadsförsörjningen, problem som bara till viss del har med finansieringsförutsättningarna att göra.

- Trots att det finns ett behov av fler bostäder i många mindre kommuner utanför storstadsregionerna är det ofta svårt att få igång en nyproduktion där.

- De bostäder som byggs är i liten utsträckning ekonomiskt överkomliga bostäder, som kan efterfrågas av hushåll med låga eller medelhöga inkomster.”