Divercitys slutkonferens – en början på fortsättningen
Torsdagen den 12 november genomfördes Divercitys slutkonferens. Intresset var mycket stort, 130 personer hade anmält sig. Ylva Sandström från Föreningen för Byggemenskaper sammanfattar dagen.
Programmet och dagen flöt på, på ett bra sätt och man kunde känna energin och glädjen hos deltagarna. Konferensen genomfördes helt digitalt och tack vare Lina Heldmark och Ingrid Westerfors på Coompanion, fungerade ”zoomningen” oväntat bra med så många deltagare.
Värd för dagen var Joachim Widerstedt, projektledare för Divercity. Moderatorer var John Helmfridsson, ordförande för Föreningen för Byggemenskaper, och Karin Kjellson, medgrundare av arkitektkontoret Theory Into Practice som är en av parterna i Divercity.
20 olika parter har samverkat i Divercity. Under de år som projektet pågått har intresset ökat för att kunna bygga och bo på med större egen påverkan och medverkan. Konferensen visade på bredden och mångfalden i den rörelse som är igång. Divercity visar sig vara ett bra namn, det betyder just mångfald.
Eventet den 12 november var ett slut på utvecklingsarbetet i Divercity, men som någon sa - ”det här är ju början på fortsättningen”. Några av de organisationer som ligger bakom projektet går nu vidare med att hitta former och finansiering för fortsättningen.
Och tiden är mogen för en uppväxling.
VAD HAR DIVERCITYS UTVECKLINGSARBETE LETT FRAM TILL?
Under konferensen presenterades resultaten i stora drag. Detta är en summering av olika framföranden, presentationerna som visades under konferensen finns på hemsidan, liksom de rapporter som nämndes. Konferensen filmades och en ihopklippt version kommer läggas upp på hemsidan.
Programmet var uppdelat i tre olika sessioner som följer Divercitys projektarbete samt en fjärde session som handlade om framtiden:
Byggemenskaperna
Kommunerna
Juridik och finansiering
Vägen framåt
Det gemensamma programmet innehöll också några panelsamtal och däremellan diskuterade deltagarna i digitala breakout rooms. Det fungerade oväntat bra. Många som varit aktiva i Divercity kom till tals.
Byggemenskaperna
Vilka är hindren i byggemenskapernas processer och vilket stöd behöver de för att gå i mål med sina projekt? För att få mer kunskap om detta gjorde Nils Söderlund och Maria Block, båda arkitekter, djupintervjuer med sju byggemenskaper. Nils Söderlund Arkitekter är en av parterna i Divercity. De sju exemplen representerar bredden av olika projekt i hela landet och handlar om ”divercity”.
Rekobyn i Röstånga ligger i Svalövs kommun i nordvästra Skåne. Sara Ericsson är arkitekt och numera också projektledare. Rekobyn handlar om landsbygdsutveckling i bred bemärkelse. Utvecklingsprocessen är organiserad i ett svb-bolag (aktiebolag med särskild vinstbegränsning). F.n. finns 67 hushåll som intressenter, men man vill bli fler. Behovet av nya bostäder är stort, mellan 35-45 st. Snart är detaljplanen klar, en milstolpe för att komma vidare. Svalövs kommun är idag positiv och stödjer händelseutvecklingen.
Röda Oasen ligger i Sege Park i Malmö. Där låg tidigare ett mentalsjukhus, idag är det ett område för stadsdelsutveckling. Flera av de f.d. sjukhusbyggnaderna kommer användas för bostadsändamål, en av dem kommer byggas om till ett kollektivhus för Röda Oasen. Ludvik Haav ingår i den mindre grupp som drog igång projektet och förtydligade förutsättningarna. Man har bildat en bostadsrättsförening och öppnat upp för fler medlemmar, just nu är antalet ca 40. Huset kommer få ett 15-tal lägenheter och flera gemensamma utrymmen. Ombyggnaden kommer ske med ett visst självbyggeri. Ett par lägenheter kommer hyras ut med hyresrätt, till studenter. Byggnadsarbetena går igång under 2021.
Gården i Uppsala hade byggstart i oktober. Projektet har 35 lägenheter och byggs i utvecklingsstadsdelen Rosendal i Uppsala. Det blir en blandning av bostadsrätter och hyresrätter. Katja Jahn berättade att Gårdens resa började med att ett gäng grannar lärde känna varandra för att de umgicks på en bostadsgård. Samvaron skapade en sammansvetsad grupp, en viktig förutsättning för att bygga ett hus tillsammans. Uppsala stads politiska beslut att ge stöd till byggemenskaper är en annan viktig förutsättning. Stödet från en duktig projektlots är ytterligare en viktig förutsättning, ”annars hade det inte gått”. Idag är alla lägenheter tecknade och det finns dessutom en kö.
Boverkets stöd till byggemenskaper har varit väsentligt för byggemenskaper, både Röda Oasen och Gården har fått detta stöd. Innan årets slut kommer sannolikt åtta ekonomiska föreningar ha fått stöd till sina projekt och då är ramen på 3 Mkr slut. Stödet kommer finnas även 2021. Pengarna har till största delen gått till att finansiera projektlotsar.
Projektlotsar har stor betydelse för kunskapsstöd till byggemenskaper. Att få fram en grupp lotsar var därför en viktig del av projektet Divercity. Staffan Schartner, arkitekt på omniplan, en av parterna i Divercity, höll ihop den första utbildningen för projektlotsar. Den innehåller bl.a. kunskap om entreprenadjuridik, fastighetsekonomi, medlemsavtal och upplåtelseformer. Utbildningen pågick två x två dagar. Staffan anser att den blev lite väl koncentrerad. Det finns planer på att bilda ett nätverk för projektlotsarna.
Kommunerna
Ulrika Hägred, utredare och expert på Boverket, inledde sessionen om kommunerna. Boverket är en av parterna i Divercity. Ulrika framhöll att det handlar om en bostadsförsörjningsfråga och det gjorde senare också Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKR (Sveriges kommuner och regioner) Byggemenskaper matchar en efterfrågan som ingen annan aktör på marknaden möter, de möjliggör bostadsprojekt på svagare marknader, de skapar bra sammanhang i boendet och boendekostnaderna hålls nere.
Tinna Harling, Röd Arkitektur AB, och Katarina Carlsson, Platskultur, är båda planarkitekter. De har jobbat med ett tiotal kommuner i projektet, några större men de flesta mindre. Röd Arkitektur är en av parterna i Divercity. De sammanfattar resultatet av arbetet med att man skapat en ”verktygslåda”. I den ingår många av de processer och insatser som kommuner arbetar efter och med, men de behöver tillämpas på ett mer medvetet sätt när det gäller olika typer av byggemenskapsprojekt. Ett konkret exempel är att använda tomträtt i byggskedet, dvs att en fastighetsägare hyr marken av kommunen. Tomträtt används sällan idag, men kan vara avgörande för byggemenskaper. Kommunerna måste också vara villiga att skjuta på betalningen för marken, byggemenskaperna har pengar att köpa marken senare, när lånet är placerat. Verktygslådan kommer också innehålla ett pedagogiskt stöd om hur man arbetar med workshops, en viktig metod för att engagera deltagare och få medverkan. Utbildning är väsentligt, inte endast för kommunernas egna medarbetare utan också för lokala arkitekter och konsulter de samarbetar med. En årlig konferens kan ge inspiration och erfarenhetsutbyte för kommunerna. Filmer om exempel och arbetsmetoder kommer finnas på webbportalen Bygg & Bo Ihop.
Juridik och finansiering
Arbetspaketet om juridik och finansiering är omfattande och innehåller helt olika delar.
Coompanion är en av parterna i Divercity. Coompanion har haft en central roll för att utveckla formerna för rådgivning och kunskapsstöd om finansiering, upplåtelseformer och annan juridik till grupper som vill starta byggemenskaper. 25 byggrupper i 11 regioner har fått sådant stöd under projekttiden. Ingrid Westerfors, rådgivare på Companion, Eva Ternegren, rådgivare och Louise Lendefors, jurist, berättade om arbetet. På Divercitys hemsida finns nu flera mallar och guider. Louise framhöll att juridisk rådgivning inte går att göra efter mallar, men de flesta juridiska frågor brukar gå att lösa.
Jan Rydén är forskningsingenjör på KTH, en av parterna i Divercity. Han har undersökt finansieringsmöjligheterna för byggemenskaper, och har definierat fem olika spår, beroende på typ av projekt. Microfonden skulle kunna få möjligheter att ge större finansiering till de mindre projekten än vad som är fallet idag. När det gäller de större tagen finns en idé om en fond, finansierad av sociala obligationer. Idag verkar den möjlig att realisera, om man lyssnar till konferensens sista talare.
Vittnesmålen är många om svårigheterna att få finansiering för mindre bostadsprojekt som ligger utanför lokala bostadsmarknader med tillväxt. Problemet är känt sen länge och gäller inte alls endast för byggemenskaper. Det spelar inte heller alltid någon roll vilken marknad det är fråga om. Katja Jahn från Gården i Uppsala exemplifierade detta. De kontaktade alla möjliga banker om finansiering för projektet, alla sa ungefär att ”detta är intressant men…”. Ekobanken har beslutat att ge finansiering.
Vid ett tidigare tillfälle under dagen framförde Peter Ekelund att EUs regelverk tolkas alltför försiktigt i Sverige när det gäller vad kommuner och andra offentliga organ kan och får göra för att bygga bostäder på svaga bostadsmarknader.
FRAMTIDEN
RISE (Research Institutes of Sweden) är ett statligt forskningsinstitut och en parterna i Divercity. Pia Westford är forskare och har undersökt byggemenskapers samhällsroll. Hon pekar ut tre perspektiv för sådana projekt:
Kooperativt byggande ses som en tredje sektor vid sidan av staten och marknaden. Legitimiteten uppstår genom autonomi och demokratisk medverkan
Byggemenskaper ses som en icke-spekulativ aktör på kommersiella marknader. Legitimiteten uppstår genom ett komplementärt utbud
Byggemenskaper ges en instrumentell roll som statens och kommunens verktyg. Legitimiteten uppnås genom kollektiva värden och bidragen för att nå offentliga hållbarhetsmål
Ny webb: Bygg & Bo Ihop
På Divercitys slutkonferens var det premiärvisning för Bygg & Bo Ihop, Sveriges nya digitala samlingsplats för bygg- och bogemenskaper. Portalen är en stor satsning och ett väsentligt resultat av Divercity. Vad ligger bakom? Det finns flera anledningar:
Åtskilliga bygg- och boprojekt av olika slag är på gång i landet – men de syns inte
Det finns en hel del kunskap, men den är ostrukturerad och svårtillgänglig
Hur kommer en byggemenskap igång och hur ser processen ut? Idag svårt att ta sig igenom processen
Byggrupper, bosökare, arkitektföretag, projektlotsar m.fl aktörer har svårt att hitta varandra
Erfarenheter från olika projekt, som ger kunskap och inspiration, sprids inte tillräckligt
Utvecklingsarbete har gjorts av Erik Berg, arkitekt, och Åsa Isacson, arkitekt tillika programmerare. En referensgrupp har bistått och påverkat hur portalen är uppbyggd. Det tekniska bygget görs av ett konsultföretag i Växjö.
Erik och Åsa visade portalen i beta-versionen, som ska testas av en grupp personer som representerar de framtida användarna. Buggar ska rättas till, innan portalen blir publik om några månader. Den kunskap som idag ligger på Divercitys hemsida kommer flyttas över till portalen.
På konferensen kunde endast en liten del av Bygg & Bo Ihop förmedlas. Ett stort och viktigt jobb har gjorts, nu börjar fortsättningen.
En socialt hållbar bostadsförsörjning – finns det förutsättningar för en icke-spekulativ bostadsmarknad?
Anförande av Karolina Skog, riksdagsledamot, ekonomisk-politisk talesperson Miljöpartiet och särskild utredare social bostadspolitik. Utredningen tillsattes våren 2020. En av uppgifterna är att analysera villkoren för den icke-spekulativa bostadsmarknaden i Sverige och hur den sektorn kan öka. Karolina Skog framhöll att sektorn är väldigt liten i Sverige. Utredningen får beskriva vad staten kan göra för att främja projekt med tillsammansägande. Betänkandet ska lämnas i november 2021. Utredningsdirektiven finns under denna länk.
Vad kan Sverige lära av andra länder?
Det finns en hel del inspiration och kunskap att hämta från händelseutvecklingen i flera europeiska länder. Kerstin Kärnekull är arkitekt och har god internationell utblick och bra kontakter. Hon har undersökt hur fyra olika länder i Europa arbetar med sociala och kooperativa bygg- och boprojekt; Belgien, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Det finns en rapport om varje land, på Divercitys hemsida. I dessa länder ökar organisering och samarbete inom den tredje sektorn. Här är några exempel från respektive land.
Samenhuizen Academy i Belgien är en mötesplats för människor som vill skapa bygg-och bogemenskaper. Organisationen började som ett nätverk men har nu anställda som kan hjälpa till med organisationen av projekten och ge råd om juridik, m.m. Akademin har samarbetsavtal med ett 40-tal kommuner.
I Frankrike finns många olika projekt med bygg- och bogemenskaper. År 2013 bildades en organisation för att påverka lagstiftningen, den kallas kort och gott kallas för Le Mouvement.
I England finns blandade upplåtelseformer i cohousing, och en stark rörelse, och stöd, för projekt med självbyggeri. Det finns hemsidor, processbeskrivningar och handledningar.
I Nederländerna finns startbidrag till byggrupper, det finns också ett bidrag så att projekt som fler har råd att flytta till och bo i, kan genomföras. Det finns också ett nätverk av lokala främjarhubbar.
En bred kooperativ byggrörelse – nu går vi samman och växlar upp
Under konferensen blev det allt tydligare att marken verkar vara förberedd för en social och kooperativ rörelse för byggande och boende. Flera centrala aktörer hade bjudits in till ett samtal, där behovet av en tredje sektor för byggande och boende underströks.
Ulrika Hägred, Boverket
Jan-Ove Östbrink, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner)
Ola Nylander, professor och chef för CBA, Centrum för boendets arkitektur, Chalmers.
Kristoffer Lühti, styrelseordförande för Ekobanken
Tinna Harling, Egnahemsfabriken
Peter Ekelund, styrelseledamot Hela Sverige Ska Leva (HSSL)
Gordon Hahn, ordförande för Coompanion Sverige
Moderator var John Helmfridsson, ordförande för Föreningen för Byggemenskaper. Här är inpass från deltagarna:
Peter Ekelund berättade att det finns ca 5000 grupper inom HSSL, ”bostadsfrågorna är nu de viktigaste!” Ett känt och mångårigt problem är att de flesta vanliga byggherrar inte vill bygga på landsbygderna, eller andra mindre marknader. Det blir gradvis fler exempel på att människor på dessa orter organiserar sig, och det visar sig att ”samhandling lönar sig, då kommer man nån vart”.
Jan-Ove Östbrink framhöll att det behövs ett mer varierat utbud av bostäder. ”Det kooperativa byggandet har en lång historia i Sverige. Kooperation betyder att bostadskonsumenten är med och styr”. Jan-Ove påpekade att SBAB Bank, som är statligt ägd, är en finansiell aktör som bör få ett breddat uppdrag. Jan-Ove sitter i styrelsen för SBO, Statens Bostadsomvandling, en mycket liten statligt finansierad organisation, som främst renoverar befintligt bestånd på mycket svaga lokala bostadsmarknader. ”Ca en tredjedel av Sveriges kommuner har sådana förhållanden. Vi har mycket att lära av hur SBO arbetar”.
Kristoffer Lühti ser att vi idag håller på och ändrar värderingar och synsätt på riktigt: ”Byggprojekten ska ge avkastning och vinst, men det ska vara anständiga nivåer och konsumenten ska få behålla mer för sig själv och för sina gemensamma projekt. SBAB kan få en roll att kicka igång en sådan finansiering. Det behövs inte fler bolån på burk”.
Gordon Hahn, tyckte det varit en mycket bra dag. Han berättade att flera motioner om kooperativt byggande har lämnats till Riksdagen. ”En starkare rörelse för socialt och kooperativt byggande är väsentlig och Coompanion vill vara en aktiv del av en bredare rörelse för detta”.
Ola Nylander representerade svensk bostadsforskning. På frågan om ”Vilken roll kan akademin ha?” svarade han att ”Vi är med, vi har lärare och forskare som kan följa detta”. Att samla och sprida kunskap är värdefullt för utvecklingen.
Ulrika Hägred tror starkt på att de mindre allmännyttiga bostadsföretagen är en samarbetspartner för socialt och kooperativt byggande.
Tinna Harling tycker att vokabulären behöver ändras för det byggande vi diskuterar: ”Fastighetsmarknad känns inte särskilt rätt”.
Kooperativt och idéburet som nödvändig del av en inkluderande marknadsekonomi
Sophie Nachemsson-Ekwall är doktor i ekonomi och forskare knuten till Handelshögskolan. Hon tyckte att konferensdagen hade varit mycket bra. Hon framhöll att den idéburna och kooperativa sektorn i Sverige är svag och oorganiserad. ”Det behövs mer ekonomisk demokrati, detta är inte socialisering och inte heller höger eller vänster. Tillsammansägande fungerar”.
Det behövs mer av inhemskt långsiktigt kapital och det offentliga har en roll att spela i lösningen, genom att
skapa förutsättningar för en social och finansiell infrastruktur och
ge stöd till arbetet som är på gång med hur socialt kapital kan värderas.
Agenda 2030 ger kraft till den utvecklingen. Sophie uppmanade till att kolla Kommuninvests ramverk för sociala investeringar. Den här organisationen finansierar många lån i kommunsektorn och har tagit fram riktlinjer som fler kan använda i sin verksamhet.
Sophies forskning visar att tillsammansägande fungerar, det bygger på delaktighet, lokal förankring och långsiktighet. Dessa företag är lika lönsamma som privata företag och har en hög produktivitet. Hon bidrar gärna med en forskningsinsats i ett fortsatt utvecklingsprojekt om socialt och kooperativt byggande och boutveckling.
Under fliken Publikationer & Media finns alla presentationer och flertalet rapporter från dagen.