Slutrapportering Steg 2 Samverkansprojekt 

Projektet har lett till konkreta resultat i form av nya byggemenskaper och flera grupper som kommit till implementering och därmed testar modeller och upplägg i verkligheten. Byggemenskaper bidrar tydligt till samhällsnytta och de globala målen. Ett exempel är testbädden Baskedal kooperativ hyresrättsförening där kvinnor drivit byggemenskapen och skapat hyreslägenheter i landsbygd. Projektet visar att intresset och potentialen är stor. Byggemenskaper kan möjliggöra prisrimliga bostäder, bostäder i landsbygd och skapa bostäder som bidrar till ökad miljömässig och social hållbarhet. 

Efterfrågan och intresse för hållbara bostadslösningar och socialt/kooperativt byggande inklusive byggemenskaper har ökat märkvärt under projektets gång. Dock har projektet kunnat visa att svenska förhållanden i dagsläget inte är gynnsamma för en användardriven utveckling. Det finns stora hinder inom både kommunala processer, policy och regelverk liksom inom finansiering. Ett fortsatt arbete krävs för att bygga upp stödstrukturer kring byggemenskaper, inte minst de nya kommersiella aktörer och lösningar projektet utvecklat. Det finns behov av att arbeta vidare med policy, regelverk kring upplåtelseformer samt uppbyggnad av den finansiella infrastrukturen, modeller och verktyg.

Läs slutrapporten!

I Divercity har ingått en genomgång av europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete, som kan kopplas till bygg- och bogemenskaper och andra lokalt initierade projekt. Nu publiceras en sammanfattande rapport skriven av Kerstin Kärnekull.

En tredje sektor växer fram

I alla de studerade länderna har en tredje sektor, en lokalt ledd bostadsutveckling, vuxit fram sedan slutet av 1900-talet. Vilken den drivande motorn har varit har varierat mellan länderna eftersom de alla har ganska olika bostadssektorer. Det intressanta är att en förändring har kunnat ske, men att det också krävt många insatser på olika nivåer och från olika håll.

Alternativa boendeformer, som bygg- och bogemenskaper, startas av människor som letar efter ett boende de inte kan hitta via vanliga kanaler som bostadsköer eller mäklarannonser. Men att sätta igång ett eget projekt tar tid och kräver stora insatser för att forma en idé, att hitta varandra, att få igång ett projekt och att få kommuner, banker och andra att medverka. Men erfarenheter, inte bara från Sverige, visar att grupper som lyckats genomföra sina idéer också har skapat fungerande, hållbara och innovativa boendemiljöer. Till glädje för sig själva men också för samhället.

Den här rörelsen, för det är en folkrörelse, har flera europeiskt namn – Collaborative housing/Community-Led Housing/Selbstorganisiertes, gemeinschaftliches Wohnen - och rörelsen har blivit allt större under 2000-talet.

Läs rapporten av Kerstin Kärnekull.

Syftet med rapporten är att beskriva exempel på olika tillämpningar av kooperativ hyresrätt. Det pågår en social bygg- och boutveckling i hela landet. Fler människor vill kunna bo och bygga på andra sätt än vad som än vad som erbjuds på den vanliga bostads- och fastighetsmarknaden. Denna händelseutveckling sker på alla typer av lokala bostadsmarknader, både med tillväxt och icke tillväxt. På platser som brukar betecknas som svaga, driver civilsamhället på i organiserade former för att få till stånd nödvändig nyproduktion, eftersom andra byggherrar oftast saknas. Den kooperativa hyresrätten tillämpas på ett brett sätt. Stora aktörer som SKB och Riksbyggen har funnits länge. Allmännyttan och andra fastighetsägare bygger ett och annat projekt med kooperativ hyresrätt. Mindre företag som arbetar som projektutvecklare verkar öka. Olika typer av betydligt mindre föreningar och projekt byggs på lokala bostadsmarknader med varierande förhållanden.

Läs rapporten skriven av Ylva Sandström

Nu är Steg 2 inne på sista veckan och slutrapportering pågår! Här är material från AP2, rekommenderad läsning för dig som är intresserad av kommunens roll:

Slutrapport AP2: Kommunernas processer - verktygslåda för främjande av byggemenskaper i Sverige. Tinna Harling & Katarina Carlsson, feb 2021.

Slutrapport AP2: Bilaga 1. Workshopupplägg för arbete med kommuner. Tinna Harling & Katarina Carlsson, feb 2021.

Slutrapport AP2: Bilaga 2. Vägledning och bästa praxis för genomförande av byggemenskaper i Sverige – Normalprocessen.

Utsnitt från processbild “Normalprocessen”.

Vad vi lärt oss från sju år av byggemenskap på Gråberget i Göteborg

Att genomföra en byggemenskap är i Sverige i nuläget aldrig riktigt så enkelt som man kan tro och önska. Varje plats och hus har sina specifika förutsättningar och ibland blir det krångligare än annars, även då man först tycker att förutsättningarna på pappret verkar vara väldigt goda.

Vi på Inobi har i sju, snart åtta, år arbetat för att lyckas förverkliga en byggemenskap vid Ärlegatan på Gråberget i centrala Göteborg. Under den här tiden har vi gjort en del misstag själva, tvingats in i en del återvändsgränder av andra, hittat oväntade lösningar på tillsynes olösliga problem och lärt oss otroligt mycket. Ibland har det känts närapå omöjligt, men vi har trots allt inte givit upp och i skrivande stund tyder allt på att det inom kort kommer att finnas ett nytt färdigt bostadshus vid Ärlegatan, med en byggemenskap som byggherre. Precis som vi föresatte oss för sju år sedan.

Det här är Inobis berättelse om byggemenskapen Ärlan i Göteborg, från vårt perspektiv som projektutvecklande arkitekter. Läs artikeln av Magnus Pettersson och Erik Berg.

Vägvalsprocess med Ärlans första kärntrupp. Bild: inobi

Föreningen Villa Mälarhöjden består av sex hushåll som bygger sina egna hem. Genom att använda upplåtelseformen bostadsrätt kan de dela på en fastighet, som tidigare var en villa. Ny byggs ett litet flerfamiljshus och ett parhus vid sidan av den gamla villan. Trädgårdslivet har varit utgångspunkten för projektet, liksom att skapa en variation av bostadsstorlekar för att få en dynamik i stadsdelen och sänka tröskeln till trädgårdsboende.

- Det har varit jättestort intresse och vi hade kunnat fylla föreningen många gånger om, säger Karin Kjellson som är arkitekt på TIP och medlem i den byggande föreningen sedan 2016. Vi skapar en hybrid mellan lägenhet och villa som är ovanlig och eftertraktad.

Byggnationen är nu i full gång och inflyttning beräknas till fjärde kvartalet 2021. Arkitektkontoret TIP har tagit del av hela utvecklingen inklusive finansiering, upphandling och processledning. Intresset för genomförande av byggprojekt gjorde också att Magnus Björkman på TIP gick projektlotsutbildningen som ordnades inom DiverCity-projektet. Med dessa erfarenheter står TIP redo att hjälpa villaägare eller grupper som vill bygga ut och skapa en bostadsrättsförening.

- Ett första steg för en villaägare är att kontrollera detaljplanen, om det är möjligt att skapa fler bostäder. För en grupp skulle jag rekommendera att göra en projektplan och tänka igenom finansieringen steg för steg. Utöver att hitta en lämplig fastighet är finansiering under byggskedet en stor utmaning.

Är du nyfiken på att bygga tillsammans med andra? Kika in på sidan www.villamälarhöjden.se, och ta gärna kontakt med Karin på karin@theoryintopractice.se för att höra om hela resan från idé till bygge.

Bild från 9 februari, gjutning av grunden till ett av de nya husen i Mälarhöjden, Stockholm.

Avslutswebbinarium Byggabo-Turnén Östergötland - Fokus Motala med omnejd
Divercity-projektets studiecirkelmaterial presenterades och en digital studiecirkel bildades i regi av NBV Öst Motala med deltagare från Östergötlands västra länsdel. Deltog gjorde även Motala Kommun som presenterade lämplig mark för byggnation och återgav resultaten från sitt uppmärksammade projekt "Tomma Hus". I projektet har man tillsammans med Lantmäteriet, som bidrog med en särskild app, räknat tomma hus på Motalas landsbygd där vissa av de funna objekten bör kunna passa för bygg- eller bogemenskaper. Kommunens tjänstemän kom också med andra tips och idéer om hur startargrupper skulle kunna hitta möjligheter för socialt byggande i Motala.

Uppstart för studiecirkel: Antagning till studiecirkelns del 1 – introduktion av bygg och bogemenskaper sker fram till 18 februari 2021. Då kör vi igång! Kostnad är 475 SEK för bokpaket som NBV subventionerat inom Östergötland. För priser nationellt se Inbjudan studiecirkel.

Ny finns filmen från webbinariet "Att starta och driva byggemenskap” som innehåller:

• Introduktion. Ingrid Westerfors, moderator, Coompanion.

• Boverkets startbidrag till byggemenskaper. Emelie Hemström, jurist på Boverket.

• Byggande bostadsrättsförening – att skapa hem och förening från grunden. Karin Kjellson, berättar om idé, process, avtal och finansiering i Brf Villa Mälarhöjden.

• Kooperativ hyresrätt som upplåtelseform för bygg- och bogemenskaper. Ylva Sandström, Föreningen för byggemenskaper.

• Att starta byggemenskapen som ekonomisk förening - en flexibel lösning. Louise Edqvist Lendefors, jurist, Coompanion Göteborgsregionen.

• Lokalt utvecklingsbolag verktyg för det framtida bostadsbehovet i Kolmården. Affe Gustafsson, ordförande i Kolmårdens byggemenskap.

• Frågor och samtal. Vi börjar samtala i mindre grupper och lyfter sedan frågor och erfarenheter i ett gemensamt samtal.

Den 22 januari genomfördes ett webbinarium, med innehåll enligt programmet innan. Nu finns möjlighet att se filmen från dagen. Länk till video

Är ni en bygg- eller bogemenskap som planerar gemensamma ytor? Då kan det vara bra att känna till att även dessa ytor kan omfattas av Boverkets kreditgaranti. Därmed blir det viktigt hur ni redovisar era ytor så att ni får korrekt förhandsbesked och beslut. Boverkets regler följer nedan:

Vad gäller kreditgaranti för projekt med gemensamhetsytor så tillämpas samma regler som finns i förordningen (2016:848) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer. Det innebär att kreditgaranti kan omfatta högst 15 eller 20 kvadratmeter av de gemensamma utrymmena per bostadslägenhet beroende på om bostaden är för en eller två personer. Om det t.ex. är ett projekt med 5 bostäder för 1 person och 5 bostäder för 2 personer kan (5*15)+(5*20) = 175 kvm av gemensamhetsytorna omfattas av kreditgaranti. I Boverkets värdering åsätts denna yta samma värde som för bostäderna eftersom gemensamhetsutrymmena ska vara som en förlängning av den egna bostaden. Eventuellt resterande gemensamhetsyta räknas inte med.

Det står kortfattat om detta på kreditgarantiers webbsida under Vägledande tillämpning: Vägledande tillämpning av förordningen (2020:255) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande - Boverket

Bild: “Max 4 Lax” Theory Into Practice/Walk the Room.

Som en del av kunskapspaketet i AP2 har Katarina Carlsson och Tinna Harling tagit fram tre informativa filmer om byggemenskaper. Dessutom finns två filmer med Ludvig Haav och Kerstin Kärnekull att ta del av. Länk

Länk till zoom

Divercity Steg 2 är nu i slutskedet. Medverkande parter har sammanställt och rapporterat grupper de varit i kontakt med under projektets gång. Detta är inte en komplett bild av alla byggemenskaper i Sverige, men ändå en imponerade rörelse med 40 projekt i olika skeden. Enligt anteckningar är minst fem grupper i produktionsskede just nu eller väntas flytta in under 2021. Därmed blir 2021 ett rekordår för byggemenskaper, åtminstone i närtid.

Det statliga startbidraget till byggemenskaper kom till god nytta under 2020, totalt åtta grupper mottog stöd och hela potten på 3 miljoner kronor betalades ut.

Möjligheten att söka startbidrag för byggemenskaper finns kvar under 2021, meddelar Ulrika Hägred på Boverket: – Av regleringsbrev till Boverket, som kom strax innan jul, framgår att 4 miljoner kronor av det aktuella anslaget får användas för detta ändamål. Det innebär faktiskt en kraftig höjning jämfört med förra årets 3 milj.

Tio byggemenskaper kan därmed få det maximala stödbeloppet om 400 000 kronor under 2021. Emelie Hemström, jurist på Boverket, kommer delta på Divercitys webbinarium “Att starta och driva byggemenskap” 26 januari för att informera om stödet.

Vem kan söka stödet? Stöd kan lämnas om minst sex medlemmar i byggemenskapen, som är fysiska personer, betalat en medlemsinsats som uppgår till minst 10 000 kronor per person, och byggemenskapen äger, eller genom avtal disponerar mark som kommunen medger får bebyggas med flerbostadshus. Flerbostadshuset ska dessutom antas inrymma bostäder åt samtliga medlemmar i byggemenskapen. En byggemenskap kan endast söka stödet en gång.

Hur stort är stödet? En byggemenskap kan söka, och bli beviljade, maximalt 400 000 kronor.

Läs mer hos Boverket

Länk till ansökningsblankett

Julens ledigheter närmar sig, och vad passar då bättre än att läsa om byggemenskaper?

Under fliken Publikationer & Media finns nu en gedigen samling material som har skapats under projektets gång. Vi kan tipsa om

• Rapporter om sex pågående byggemenskaper

• Omvärldsbevakning - rapporter från fyra länder

• Alla presentationer från lotsutbildningen

Är det något särskilt material du letar efter? Eller har du material som kan publiceras? Ta gärna kontakt med Karin Kjellson.

En byggemenskap i Amsterdam är nominerat till stadens nybyggnadspris (Amsterdamse Nieuwbouwprijs 2020). Projektet "Knallen voor de Hallen" har byggts med specialutformat danskt tegel i fasaden. De tio lägenheterna varierar mellan 50 och 200 kvadratmeter och ligger vid en kanal i kvarteret De Hallen i centrala Amsterdam. Huset är utformat av invånarna själva i samverkan med arkitekterna och är en CPO, en "äkta" nederländsk byggemenskap där de boende tar hela ansvaret och risken. Gemenskapen är en av fem sammanlänkade byggemenskapstomter i De Hallen som anvisades av staden Amsterdam i en riktad tävling 2014. Vinnarna valdes på sina koncept och genomförbarhet. De fem tomterna är placerade ovanpå ett underjordiskt parkeringsgarage. Direkt granne med "Knallen" ligger gemenskapen "De Roze Hallen" ett seniorboende för HBTQ-personer som även det vunnit pris. Goda exempel på de olika kvaliteter som byggemenskaper kan tillföra i stadsbyggandet.

Text: Jan Rydén

Den 12 november genomfördes en digital slutkonferens för Steg 2. Runt 130 personer deltog, och det blev en fullmatad dag med presentationer, paneldiskussioner och även goda samtal i break-outrooms och i chatten. Presentationerna har spelats in, så snart som möjligt kommer vi tillgängliggöra filmer. Men redan nu finns alla bildspel uppladdade. Tack alla som bidrog till en fin dag och ett kliv framåt på resan mot fler byggemenskaper i Sverige!

BILDSPEL FRÅN DIVERCITY STEG 2 SLUTKONFERENS, 12 NOVEMBER 2020

Erfarenheter från Byggemenskaper. Nils Söderlund, Arkitektkontor Nils Söderlund & Maria Block, Blockark

Projektlotsar - nu även i Sverige. Staffan Schartner, omniplan

Vilka mervärden kan byggemenskaper ge ur ett kommunalt perspektiv? Ulrika Hägred, Boverket

Kunskapspaket till kommuner. Tinna Harling, Röd Arkitektur & Katarina Carlsson, Platskultur

Riktlinjer för markanvisningar till stöd för byggemenskaper. Pia Westford, RISE

Introduktion juridik och finansiering. Ingrid Westerfors, Coompanion

Ekobanken och Mikrofonden. Kristoffer Lüthi, Ekobanken

Form Follows Finance. Jan Rydén, KTH

Vad kan Sverige lära av andra länder? Kerstin Kärnekull

Bygg & bo ihop. Premiärvisning av Sveriges nya digitala samlingsplats och kunskapsforum för bygg- och bogemenskaper. Erik Berg & Åsa Isacson

Kooperativ och idéburet som nödvändig del av en inkluderande marknadsekonomi. Sophie Nachemson-Ekwall, Handelshögskolan Center for Sustainability Research

Se projektkonferensen på video! Du som missade projektets slutkonferens den 12 november – nu finns inspelningen uppladdad här.

Det finns en rad utmaningar för byggemenskaper, där de boende själva planerar och bygger. Nu presenterar projektet Divercity sina slutsatser om hur byggemenskaper kan lyckas. Enligt en av rapporterna från projektet har byggemenskaper tre fördelar för samhället. För det första är de ett komplement till kommersiella respektive statliga aktörer – präglade av autonomi och demokratisk medverkan. För det andra har de inget vinstsyfte, utan bygger för att bo. Och för det tredje tar de på sig ett samhällsansvar. De bygger ofta för äldre, på ett ekologiskt hållbart sätt och/eller för grupper som inte själva kan bygga bostäder.
– Jag brukar säga att Divercity handlar om att sänka ribban för byggemenskaper. I Tyskland och Frankrike där det är mer vanligt krävs inte samma enorma uppoffring som krävs i dag i Sverige, säger Nils Söderlund, styrelseledamot i Föreningen för byggemenskaper.

Läs hela artikeln i Landets Fria Tidning av Abigail Sykes.

Första spadtaget för byggemenskapen Gården i södra Uppsala, en av byggemenskaperna som deltar i Divercity som testbäddar. Foto: Katja Jahn/Byggemenskap Gården