Fyra aktiva grupper och totalt tio personer samlades i Malmö lördagen 25 januari. Tanken var en träff för byggemenskaper där grupperna själva sätter agendan, med möjlighet att lyfta frågor och funderingar som finns.
Grupperna som deltog, antingen via medlemmar eller projektlotsar, var: Gården i Uppsala, Röda Oasen i Malmö, R:ekobyn i Röstånga och HållKollBo i Stockholm.
Inledningsvis presenterade sig deltagarna och de byggrupper de är aktiva i. Gemensamma erfarenheter i arbetet i byggrupper diskuterades, men även saker som skilde dem åt lyftes fram.
Gården i Uppsala planerar för ett nytt flerfamiljshus med många gemensamma utrymmen. Bygglov är inlämnat och projektering av förfrågningsunderlag pågår.
Röda Oasen i Malmö har option på ett befintligt kommunalt ägt hus. Vid ombyggnaden planeras 17 nya lägenheter och många gemensamma utrymmen.
HållKollBo i Stockholm saknar plats att bygga på. HållKollBo har sedan 2011 ansökt flera markanvisningar och försökt få till partnerskap med bland annat HSB, SKB och Sveafastigheter.
R:ekobyn i Röstånga planerar för bostäder och verksamheter i byn. En ny detaljplan är snart framtagen. I sin process jobbar R:ekobyn med sociokrati, som kan beskrivas som en sorts statsskick och en styrelseform. Det centrala i det sociokratiska beslutsfattandet är att alla blir hörda vid varje beslut som tas.
Sammanfattningsvis uppfattade deltagarna mötet som givande och de hoppas på fler tillfällen att träffas eller att träffa andra aktiva byggemenskaper.
/Nils Söderlund, ledare för Arbetspaket 4 – byggruppers process
Ann Sarner, medlem i R:ekobyn berättar om sociokrati.
Att vara en ekonomisk förening är ett krav för att kunna söka stödet till byggemenskaper från Boverket. Här beskriver Ylva Sandström, sakkunnig boendefrågor och styrelseledamot i Föreningen för Byggemenskaper, hur grupper kan gå till väga för att bilda en ekonomisk förening samt om Boverkets stöd:
Regeringen beslutade i november 2019 om stöd till byggemenskaper (läs mer på regeringens hemsida). Vi informerade om detta på Divercitys webb i mitten av november. Stödet gäller från och med den 1 februari och man gör ansökan via Boverkets hemsida. Boverket handlägger ansökningarna och frågor om stödet. Boverkets föreskrifter blev klara sista veckan i januari. De handlar om administrativa frågor som t.ex. om hur det stöd man fått ska redovisas. Det ekonomiska bidraget till byggemenskapen får uppgå till max. 400 000 kr per projekt. Regeringen har avsatt 3 Mkr till projektstöd för år 2020.
Ett krav för att kunna söka stödet är att gruppen bildat en ekonomisk förening. Den ska ha minst sex medlemmar som var och en har erlagt en insats på 10 000 kr.
Var uppmärksam på att medlemsbegreppet ofta skiljer sig mellan vanliga föreningar, ideella och ekonomiska, där det normalt är individuellt medlemskap. I bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar är medlemskapet kopplat till ett hushåll (en bostad).
Det framgår av regeringens förordning, och framförallt av Boverkets ansökningsblankett, att byggemenskapen väljer den upplåtelseform man vill ha. Upplåtelseformen styr till stor del vilken associationsform byggemenskapen får vid projektgenomförande och förvaltning.
På Bolagsverkets hemsida finns information om hur man bildar en ekonomisk förening. Man kan läsa om vad en ekonomisk förening är och vad som krävs för att bilda en sådan förening på Bolagsverket. Där finns också en rubrik ”Registera en förening”. Man länkas då vidare till Verksamt.se.
Nu är filmerna från Boverkets konferens ”Bygg hållbara samhällen med plats för alla” utlagda. Bland annat kan ni se två av personerna bakom konferensen ”Socialt byggande och modernt självbyggeri”; Ulrika Hägred, expert på Boverket och Tinna Harling, arkitekt och projektledare på Egnahemsfabriken. De hade ett seminarium på konferensen som handlade om socialt inkluderande projektformer i bostadsbyggandet och pratade om möjligheterna att använda byggemenskaper och självbyggeri i samhällsutvecklingen. Länk till video
Lyssna även till Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket, tala om bland annat byggemenskaper. Även detta filmklipp kommer från konferensen "Bygg hållbara samhällen med plats för alla!" som Boverket anordnade i november 2019.
CBA, tillsammans med ferrum arkitekter, bjuder in till bokrelease:
De byggde gemenskap
I De byggde gemenskap beskriver arkitekt Helena Westholm tio bogemenskaper som kommit till i Sverige under de senaste femton åren. Helena Westholm har besökt projekten och intervjuat de inblandade och beskriver i boken boendekvaliteter, planeringsprocesser och den gemenskap som vuxit fram mellan de boende.
Med De byggde gemenskap vill CBA vara med och driva på intresset för bygg- och bogemenskaper i Sverige. I Tyskland är 30% av alla bostäder som byggs bogemenskaper. De tio exemplen visar att det är möjligt för människor att gå samman och planera och bygga bostadshus med utökade möjligheter till gemenskap i vardagen, antingen i egen regi som byggemenskap eller i samarbete med ett bostadsbolag. Fördelarna är många. Husen har en hög kvalitet, är bra ur miljösynpunkt och hyror och avgifter är ofta lägre än snittet på bostadsmarknaden.
I De byggde gemenskap beskriver Helena Westholm tio mycket olika vägar till levande bogemenskaper. Exemplen är en rik källa att ösa ur för alla intresserade av vad ett bra boende kan vara. Den kan ge inspiration till politiker och planerare som letar efter förnyelse och engagemang. Alla som vill vara med och genomföra en bogemenskap någonstans i Sverige, kan finna råd och tips från de grupper som redan har gått i mål.
Med De byggde gemenskap vill CBA propagera för ett bättre stöd till människor som arbetar för bogemenskap. I andra länder stödjer myndigheterna byggemenskaper med särskilt utbildade projektlotsar på kommunen. Det måste också bli lättare för byggemenskaper att få fram ett kapital i tidiga skeden. Gärna ett statligt bidrag, så som Egnahemsrörelsen fick stöd under 1920- och 30-talet.
CBA samarbetar i denna forskning med projektet Divercity, som har Vinnova som huvudsponsor.
Rian Designmuseum i Falkenberg
1 FEBRUARI - 26 APRIL 2020
Denna utställning lyfter projekt, röster och frågeställningar som förädlar och utvecklar rurala områden idag.
Länge har landsbygden beskrivits som stagnerad. Samtidigt pågår här många utvecklingsprojekt där verksamheter, platser och bostäder växer fram. Initiativ där grupper tillsammans skapar ett hållbart, kreativt och socialt liv i sin bygd. Dagens landsbygd låter sig inte enkelt definieras utan träder fram som en mångfacetterad miljö där varje plats är unik och har särskilda förutsättningar.
Genom att lyfta olika aktuella initiativ vill utställningen skapa förståelse för hur, och med vilka medel och resultat, man kan arbeta med lokal planering och utveckling idag. Utställningen väcker samtidigt frågan om staden verkligen är svaret på hållbar utveckling, och kan lokala lösningar ge svar på globala problem?
Tack till Egnahemsfabriken på Tjörn, R:ekobyn i Röstånga, Hogslätts Vänboende i Bottnafjorden, Chalmers Arkitektur, Byns-DNA i Kvarnvik, samt Väveriet och Småhusbyn i Uddebo.
Utställningen är producerad av Rian designmuseum i samarbete med arkitekten Angelica Åkerman, med stöd från ARQ – Stiftelsen för arkitekturforskning.
Länk till Facebook-event Egnahemsfabriken, bussresa till vernissage
Vad händer inom bygg- och bogemenskaper i Frankrike och Belgien? Det har Kerstin Kärnekull undersökt och sammanställt i två läsvänliga rapporter, som går att hitta under Publikationer & Media. Flera av länktipsen finns nu klickbara under fliken Läsvärt. Trevlig läsning!
För att öka möjligheterna att utveckla bostäder, som passar för olika typer av hushåll, har regeringen beslutat att införa ett startbidrag för byggemenskaper.
Stöd till byggemenskaper kan lämnas om en byggemenskap är organiserad i en ekonomisk förening där minst sex medlemmar har satsat 10 000 kronor var. Det måste dessutom vara klart att kommunen medger att flerbostadshuset får byggas på den tilltänkta tomten. Byggemenskaper kan söka startbidrag på högst 400 000 kronor. Det aktuella anslaget för 2020 är 3 miljoner kronor.
Malmö Universitet, programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation, bjöd in Nils Söderlund från Föreningen för Byggemenskaper att tillsammans med Jaime Montes leda ett seminarium om byggprocessen med frågor om byggemenskaper och annat socialt byggande.
Utbildningens huvudområde är byggd miljö, vilket handlar om att studera planerade, utformade och kommunicerade fysiska miljöer. Det innefattar allt från enskilda byggnader till större urbana områden, och handlar om både processer och produkter.
Foto: Nils Söderlund Text: Nils Söderlund, Malmö Universitet
Byggemenskapen Gården är en förening för människor som vill bo socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Från ingenting bygger vi tillsammans ett boende som är flexibelt, där varje hushåll har sin egen lägenhet men där de gemensamma ytorna är många och utgör en del av vars och ens boyta. Kärnan är det sociala. Det ska vara låga trösklar för umgänge, utan att det är tvingande.
Byggemenskapen Gården är en grupp privatpersoner som bygger ett hus helt i trä med 23 lägenheter i Rosendal. Både hyresrätter och bostadsrätter. Byggemenskapen Gården är Uppsalas första byggemenskap och bygger utan vinstintresse för att bo socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Inflyttning våren 2021 på en av området Rosendals bästa tomter.
Gården har två föreningar. En ideell för den som vill följa arbetet för att kanske senare ta steget och gå med på riktigt. Och en ekonomisk för den som bestämt sig för att vara med och satsa för att därigenom försäkra sig om en lägenhet, den dagen huset står klart.
Föreningen är öppen för nya medlemmar. För mer information eller intresseanmälan:
Mail: info@byggemenskapgarde.se
Eller läs mer på byggemenskapgarden.com
Text Katja Jahn, Ylva Liljeholm
“Community-led housing is evolving fast, but there are challenges still facing the 80+ groups in London working to make their vision a reality. As partnerships of groups, development professionals, landowners and funders chart this relatively new territory, embracing transparency and sharing frameworks, language and learning will be key to their success. London is building towards a steady pipeline of CLH projects on small sites across the capital, but many groups have ambitions of scale. The benefits could be enormous: bringing CLH principles into regeneration projects, building support for development, saving time and money, and delivering density, social value and cohesion. More broadly, the principles of CLH should not be restricted to a small number of London’s homes. They serve as a reminder of best practice that has a role in all development. CLH demonstrates what co-production looks like in the context of housing and regeneration. It is evolving new ways of working across sectors and bringing new actors into the mix. It can help authorities discharge duties set in national and local policy; build community capacity; deliver additional affordable homes; and help councils, housing associations and developers deliver social value outcomes. CLH is an undeniable asset to London. While it will not be a panacea to the housing crisis, it is raising the bar and showing what people want from the homes they live in. That Londoners have been able to bring their visions forward offers inspiration and a path towards rebuilding trust, showing that the city is truly open.”
Organisationen Future of London har tagit fram rapporten FOUNDATIONS FOR COMMUNITY-LED HOUSING. Se även clhtoolkit.org - ett exempel på en digital verktygslåda för att genomföra användardrivna projekt snabbare och enklare.
I senaste numret av Ordfront skriver Abigail Sykes om byggemenskaper:
DiverCity representerades av Ulrika Hägred, expert boendefrågor Boverket, och Tinna Harling, projektledare Egnahemsfabriken, på Boverkets konferens ”Bygga hållbara samhällen med plats för alla” i Stockholm den 21 november. Där höll de ett välbesökt seminarium med rubriken ”Socialt inkluderande projektformer för bostadsbyggande”.
På seminariet talade de om byggemenskaper och andra inkluderande projektformer, som nya sätt att bidra till ett ur alla aspekter hållbart samhällsbyggande. De pratade även om vad byggemenskaper innebär och hur människor kan bygga själva – tillsammans med andra. De resonerade även med publiken om vilken roll kan sådana projektformer spela i bostadsförsörjningen.
Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket, lyfte även upp byggemenskaper som en del av bostadsförsörjningen i sin introduktion till dagen, där han talade om hur vi måste bli mer innovativa och våga ifrågasätta dagens lösningar och att nya bostadsformer måste växa fram för att möta utvecklingen. Även bostadsministern Per Bolund var på plats och lyfte särskilt upp vikten av att ha med barnperspektivet samt det hållbara perspektivet.
Text: Tinna Harling