AP2: Kunskapsutbyte med Örebro kommun

Aktuellt i AP2 Kommunal Process:

Tillsammans med Oskar Simon-Ax och Carl Johan Hjalmers från Orust kommun åkte Tinna Harling och Katarina Carlsson på besök till Örebro kommun för att lyssna på deras arbete med Örebromodellen och berätta om byggemenskaper och projektet DiverCity. Stadsarkitekten Peder Hallkvist berättade om kommunens arbete med stöd av mark-och exploateringsingenjören Linnea Nilsson och Filip Cedergren, planarkitekt.

Örebro är en kommun med ca 150 000 invånare med stark tillväxt av invånare, bland annat tack vare universitetet. 

Det stora behovet av fler bostäder kräver att man tar i ordentligt, speciellt om man vill kunna bostadsförsörja med hög kvalitet i den byggda miljön, vilket har varit viktigt i Örebro. 

Man har i kommunen en lång tradition av ett nära mycket nära samarbete mellan plan- och mark-och exploatering, samt även bygglov. Man jobbar även aktivt på en god relation mellan kommunen, medborgarna och näringslivet.

Örebromodellen handlar om att bygga relationer, sprida budskap, strategisk markpolitik, vrida och vända på processer. Man jobbar också mycket nära politiken med täta avstämningar och både ordförande och tjänstemän kan fatta många beslut på delegation, vilket sparar mycket tid. 

Det som utmärker Örebromodellen är att kommunen planlägger egen mark på eget initiativ och markanvisar först när detaljplanen är klar. Detaljplanerna görs så generella som möjligt eftersom byggherrarna först kommer in senare i processen. 

Efter en relativt enkel markanvisningsprocess som möjliggör för många olika aktörer går man in i ett förstudieskede. I detta skede säkerställs kvalitén genom ett arbete med gestaltningsprogram efter markanvisning. Detta skede bygger på en tät dialog mellan byggherre och kommun och startas genom att ett optionsavtal tecknas och en del av köpesumman erläggs. Marken säljs dock först när bygglov getts och byggnation påbörjats. 

Vi berättade om byggemenskaper och vårt arbete för mångfald i stadsbyggande genom projektet DiverCity. Vi fick värdefull respons från Örebro kommun och en givande diskussion kring vårt fortsatta arbete. Blanda annat lyftes projektlotsens roll fram som avgörande för att folk i allmänhet ska kunna genomföra byggemenskaper. Dessutom framfördes viktig feedback rörande hur vi beskriver drivkrafterna bakom byggemenskaper. 

Vi känner oss nöjda med de kloka reflektionerna och tar till oss tankarna i vidare arbete. Vi blev också väldigt inspirerade av Örebros goda exempel på strategisk markplanering, präglad av samverkan och tillit. Vår reflektion är att principerna för Örebromodellen väl matchar en god process för byggemenskaper, med den enda justeringen att marken istället skulle behöva säljas i samband med bygglov för att en byggemenskap ska kunna få byggkreditiv och kunna påbörja byggnation.

Text: Tinna Harling och Katarina Carlsson